lite deepshit
För två veckor sen sög livet. Usch vad allt var jobbigt. Skrivit av mig lite, blev typ en halv roman haha. Den ligger nu i tryggt förvar bland mina dokument, det är en sån roman som ingen kommer få läsa. Lite delar ur den kanske, men inte hela. Bra tips faktiskt. Jag är absoluut ingen skriva-dagboks-typ. Har ärligt talat aldrig fattat det där med att ''öppna sig till en bok''. Men att bara skriva, så jävla skönt. Kunna säga vad man vill om vem man vill utan att någon vet om det.
Sammanfattningen av detta random-inlägg är alltså, mår ni dåligt, skriv. Lovar det hjälper.
Men vi är vänner. Väldigt bra sådana. Dock enbart vänskap, och så kommer det förbli, vilket är bra. Jesus alltså.
Trodde att sånt här bara hände i filmer och böcker. Men ah, jag blev utsatt. Haha. Suck.
Utklipp från romanen. Och vänner, mina riktiga vänner, syskon, ni vet vilka ni är. Och ni betyder mycket. Utan er, inget mig.
Kommentarer
Trackback
